Idag jobbade jag till 9 och fick alltså lov att natta Maël. Det gick jättebra. Sötnosen. Första gången nån annan än mamma nattade honom. Mys.

Idag är det en vecka sen jag for till Finland. Och jag har inte ens bloggat ordentligt om det. Gud vad snabbt tiden gått. Borde stannat längre. Faktiskt. Kom och vände ungefär. Men det var underbart. Fantastiskt, härligt och alldeles alldeles underbart. Och hela den här veckan har varit minst lika underbar. Var ungefär som om jag gick i terapi i helgen och nu bara mår helt jäkla bra. Det är väl det som är skönt med att ha vänner så långt bort, att man hinner längta efter och sedan mår hundra gånger bättre när man verkligen träffat dem. Låter lite typ "hej-jag-svävar-på-rosa-moln" men jag kanske bara ska understryka att jag älskar er, mina kära Finnländare. Saknar er gör jag också. Men jag komme rväl tillbaka om några månader eller så. Om sådär lagom lång tid så att ni inte tröttnar på mig eller hinner blir störda på att jag stör er hela tiden. Pussar!


Och för en kort sekund kändes allt precis som förr