Om det är någonting jag suger på så är det att uppdatera bloggen. Men jag orkar liksom inte. Jag orkar ingenting. Jag orkar inte gå å lägga mig, orkar inte vakna, orkar inte plugga, orkar inte bry mig om nånting eller ens tänka. jag bara är. Som på stand-by ungefär. Och att den här veckan är helvetisk hjälper ju inte. Svenska nationella imorgon, engelska redovisning på onsdag, rättskunskapsläxa på tordagoch så har jag en vecka kvar innan religions hemskrivningen ska vara inlämnad. Den har jag nästan glömt bort förresten. Måste nog leta upp pappret så att jag inte står där sen å ba "nä förresten, det blev visst ingenting". Får göra en mental post-it åt mig själv för att inte glömma bort det.

Dessutom orkar jag så jävla inte med projektet. Ba vill inte vill inte ville inte. Usch avd jag klagar. Men. jag. bara. orkar. inte.

En av de få ljusstrålar på sistone var i helgen då jag bestämde mig för att baka lussebullar. Det blev goda, och jag ville passapå att äta dem nybakta. Och det tog bara tre stycken innan jag blev illamående. Så det var den ljusstrålen. Och nu är mjölken slut också.

BLÄH

Jämmer och elände, va


                                                                    It's not easy to be human anymore
                                                  And what used to please me just don't please me anymore
                                                             Animals kill in the jungle, people would like too
                                                                 But it's not easy to be human anymore

Utanför en nattklubb, Stockholm

Det står några i kö för att komma in och ett sällskap står och röker. En kille, som uppenbarligen tillhör den rökande gruppen, kommer runt hörnet med snabba steg.
Killen: Danne! För fan! Ge mig en cigg, jag måste ha en cigg nu! Det var en kille som försökte råna mig nyss!
Gruppen drar dramatiskt efter andan och Danne fipplar fram en cigarett.
Killen: Ja, jag gick ut för att pissa då det var jättelång kö inne men eftersom jag skulle tillbaka igen så lämnade jag jackan i garderoben. När jag har hittat en avskild plats kommer det fram en kille och börjar vifta med en kniv och ska ha min mobil och plånbok. Vad gör jag då? Jo, jag slår ut med armarna och halvskriker:
"Vafan! Det här är helt otroligt. Jag blev precis rånad för tio minuter sen. Killen tog allt, mobil, plånbok, busskort och till och med min jacka! Ser du inte det, jag har ju bara t-shirt på mig? Och nu kommer EN TILL och ska ha mina grejer. Jag orkar inte mer!".
Han blev så paff att han bara vände på klacken och gick därifrån.
Alla som står utomhus, till och med dörrvakten, ger killen en applåd.