Den här dagen har varit lite upp och ner. Bodde hos pappa i helgen och gick hem till mamma efter att jag vaknat. På vägen mötte jag en liten svart dvärgpudel som trippade fram med tungan hängades utanför och öronen som flaxade i vinden. Och jag började gråta. Jag kunde inte hjälpa det. Och när jag kom hem och mötte Stina i hallen brast det. Men hon var så fin och satte sig på min säng. Bara tittade på mig med sina bruna stora ögon och pussade lite på mig tills jag gråtit ut.

Senare pratade jag två sjukt långa telefonsamtal med My och Crista. Jag och Crista fösökte halvt planera att jag ska åka och hälsa på till helgen redan. Kollade både Blue1 och Viking Line, bara för att. Det sjuka var att när mamma kom hem berättade hon om en bekant som ska ställa ut sin hund i Teuva av alla ställen till helgen. Dock hade hon ingenstans att bo. Vilket betyder, att jag skulle kunna åka upp med henne och hon får övernatta i Stugan och sedan tar jag flyget hem på typ måndag. Jag blev typ sjukt uppspelt men kände att jag kanske inte ska ta ut glädjen helt i förväg. Men mami ska kolla flyg imorgon på jobbet.

Skulle hem till Greta och mata och vara lite sällskap åt hennes katt också. Tänkte på Scrollan på vägen dit och började gråta igen. Det sjuka är att jag har inte riktigt gråtit sen dagarna omkring det hände. Men hon fattas mig. Och det jobbiga är att Stina bara påminner mig om att Scrollan inte finns, istället för att påminna mig om att HON finns kvar.

På vägen från Greta köpte jag hem Chinese Food och kon lilla kineskan som jobbar där är alltid så glad och sprallig så då blev jag sjukt mycket gladare igen. Och god var maten också.

Och eftersom jag inte vet hur jag ska runda av det här sjukt onödiga inlägget så avslutar jag det bara.

Lilla tjockisen <3