Åh, jag vill ha höst! Riktig höst! Med lite halvruggigt väder och färgskiftande löv. Mysiga koftor och kraftiga höstboots. Mössor och nya skinnhandskar. En kopp te nermysad i en filt framför tvn med regnet smattrandes på fönstret.

I'm all alone and I need you now

Eftersom jag fyller år nästa vecka tänkte jag göra en liten önskelista. Men då varken min familj eller mina vänner är speciellt rika så lär väl det mesta förbli önskningar. Men ändå.



Levi's jeansskjorta. Finns på Carlings. 799:-



Lägenhet i Uppsala. Ca 1 milj. alt. jävligt mycket tur (3500 kr/mån)



En Iphone alt. en annan trevlig mobiltelefon. Ett antal tusenlappar.



Flygbiljetter till Finland. ca 3000 kr t.o.r



Klänning från H&M. 299:-



Höst/Vinterkängor från Dinsko. 499:-




Svarta Hunter-gummistövlar. 1099:-


Besök till frisören för att permanenta håret. Ca 800:-


Senaste numret av Rolling Stone. Ca 80 sek.


Beach Picnic Dress in Afternoon. Modcloth.com ca 800 SEK

Låg vaken ganska länge igår kväll och planerade ett väldigt långt och ilsket blogginlägg, men jag orkar som inte ösa ur mig nu i alla fall. Tänkte bara beklaga lite grann om hur tråkiga alla har blivit på senare. Inte bara i närpes då utan även i sthlm. Herregud, man är bara ung en gång så är det inte nu man ska leva rövare? Vi är fan i mig 18 år, det är ju den här åldern man längtat till men inte fan är det nån som vill leva ut det när man väl nått myndighetsstrecket. Folk beklagar över att det är dyrt att gå på krogen och att man hellre sitter hemma i så fall. och nog är det dyrt att gå på krogen 24/7, men vad hände med de gamla hederliga hemmafesterna? framförallt: vad hände med det gamla hederliga partysuget?! Eller bara samla gänget och umgås om inte annat? Nä fan. Hur kul är det sen när man, citat, "inser att man är närmare pensionen än studenten". Hur värt var det då att man satt hemma och glodde? Förbanne.

BE TE DUBBELVE så är jag lite småkär i snön på träden. Och tur var det nog att jag fick bok numero oche av Marcus i julklapp. Då kan man ju umgås med Sookie Stackhouse och Eric Northman när alla andra sitter och möglar. Och lite ser jag nog fram emot pulkåkning och after pulk senare ikväll.

Klart slut hej.

Igår när vi for av båten i Stockholms hamn till ljudet av Lejonkungen soundtrack i högtalarna ville jag inte hem. Jag hade magont och önskade att jag inte farit och stannat kvar i Finnelandet i alla fall en vecka till. Vardagen skrämmer mig. Men ju närmare sundbyberg vi kom och med tankebilden av Simba klättrandes upp för klippor i regnoväder kändes det ganska naturligt. Men nog skulle jag ha kunnat stanna en vecka till även om jag inte känner för att åka tillbaka omedelbums. Tanken på att kunna köpa mig en latte nästan var och när som helst kändes också rätt så inbjudande. Fick min latte senare på kvällen och idag åt jag min efterlängtade sushi. Så nog är det helt okej att vara hemma.

I det hela stora så har inte sommarens Närpes visit varit något att jubla över, men så har saker och ting skett under andra förutsättningar i år också. I söndags segade Malin, jag och perus tillsammans med syskonen Sand hemma hos just dessa mest hela dagen, och när Thomas skjutsade hem mig och Perus satt jag i mina egna tankar och summerade sommaren och just då kändes det faktisk som om allt hade varit precis som vanligt. Därför tänkte jag, mest för min egen skull lista några av sommarens highlights.

Tomatkarnevalen
Även om Tomatkarnevalen och dess följande söndag var sjukt hysterikt jobbig när den väl spelade in så är det ganska humoristiskt så här i efterhand. Och nu syftar jag på en viss fröken Ellinor och kanske Moa får stå för lite också.

Hysteri
Hänger ihop en del det här med Tomatkarnevalen och även om det var rätt hemskt just då, speciellt för personen som blev träffad så är hela "Jävla pedofil! Ditt jävla äckel!"-händelsen ganska kul. Men vad gör man om man inte är på plats själv och egentligen inte vet vad som försigår.

Nattvals
Maria var i stan för första gången samtidigt som mig på sådär...7 år..och blev introducerad för mina vänner. Hon inledde också en slags romans med en viss Perus. Hennes sista kväll i stan vinkade hon bara hejdå åt denna pojke och satte sig i bilen. Kvar står pojken och ser lite sorgset besviken ut. Thomas och jag som var lite mer uppmärksamma på detta än vad Maria själv var beskyller henne för att krossat hans hjärta. Maria sitter bak i bilen med skuldkänslor och hjärtesorg medan Thomas ringer och påstår att Perus glömt någonting i bilen som han nödvändigtvis behöver. Perus som inte fattar vinken ens det minsta säger att vi kan komma förbi till Nicke och lämna av det. Och dir bär färden, med den sorgligaste tänkbara musiken i högtalarna, en superdeppig Maria och jag och Thomas som är rätt roade åt situationen. Väl hos Niclas kliver jag ur bilen, öpnnr Marias dörr, knäpper av henne bilbältet medan ljuset ännu inte gått upp för Perus. Jag tar tag i Maria och leder henne in i Perus famn som äntligen fattat hela grejen. Mitt i natten och mitt på gatan står de och håller om varandra. Då kommer Nicke fram och bjuder upp till vals. Mitt i natten och mitt på gatan står vi och dansar vals Niklas, jag, perus och maria. Thomas sitter i bilen och ser ytterst road ut. Om ni inte kan se det redan nu så skulle denna händelse kunna spinnas ut i en amerikansk romantisk slutscen där antingen folk som kommer helt random och ställer sig och klappar händerna runt P&M alternativt att fler och fler kommer ut på gatorna och börjar dansa vals.

Nu tänkte jag åka och kolla lite på topshop, för att se om de är lika snälla som i England och rear ut följande plagg: