Gammal kärlek rostar aldrig?

Jag plågades igår. Mycket. Jag mådde inte bra. Alls. Och det är dels Mys fel. Faktiskt. Kunde ju inte sätta mig och puffa i rummet. Fudnerade dock på att öppna ett fönster och göra det, men det kommer nog stinka endå. Jag fick alltså pinas hela kvällen (och det var pinligt?).  Min frukost i morse bestod i alla fall av en tobakspinne och det var totalt underbart! Nikotinrus i fucking hela kroppen! Jag mådde bra, och jag mår toppen nu också!

Är btw lite busig och struntar i spanskan. Buselibusbus. Jag mår bra idag. Jag kommer att vara jobbig idag. Jag kommer att få stryk av nån idag. Jag bord einte dricka alkohol idag. Det kan sluta dåligt.

Kom fram till en ny sak igår också när jag hablado por telefono con Mathilda. Och det lyder såhär: Jag vill bli nykär. Det är nog den absoluta underbaraste känslan i hela världen. Man går runt som på små rosa moln, är allmänt lycklig och så kan man leva endast på att få hålla perosnen i handen.  Man vet ännu inte vart "vi två" är på väg. Hur det kommer att sluta och ännu mindre hur man fungerar ihop. Det är spännande och man är nyfiken på frasmtiden. Skillnaden mellan att vara nykär å kär i same old guy är just det att man "känner" varandra. Man vet vilka man är tilsammans och man har inte samma saker att upptäcka. Jag vill bli nykär. I sommar gäller det. Ta mig till kärlek, som Håkan uttrycker det så jäkla bra!

image15



Ge mig nåt som tar mig någonstans

Förra bloggen är ett avslutat kapitel. Den nya är fräshare, I think. Har ett nytt mål med denna, och det är att jag ska föröska vårda mitt språk när jag skriver. Jag har inget vackert språk, och det är ganska lätt att erkänna, för jag har ju insett det sen ganska länge. Jag må vara sjuk om jag påstår att stockholmska är vackert, men det tycker jag faktiskt. Dock inte min förskräckliga förortsstockholmska med inslag av de grovaste svordomarna. Slang och förkortningar i stora drag har jag också märkt att jag är flitig med att använda.

Haha, vad jag anstränger mig med vårdat och strukturerat språk nu. Känns inte alls naturligt. Men man vänjer sig väl. Samtidigt förvånar det mig nog inte om jag börjar köra samma visa snart igen. Jag ska försöka att låta bli, för det räcker nog med att jag talar som en alkoholpåverkad AIK-supporter som just insett att amatör-matchen mot Brommapojkarna är på väg att gå åt skogen. Jag behöver liksom inte vara likadan i skrift.

Men nog med det ämnet nu. Ny blog, nya tag. När HuvaN har tråkigt, det är då det händer saker, helt enkelt.

Dagens Ros:
- Det är vår. Det är varmt. Jag blir glad!
- Har nästan fått igen alla cirrevirrar av My nu. Underbart!
- Livet ser ut att ljusna. Jag ser fram emot lycka!
- Svenskaprovet gick (nästan) bra!

Dagens Ris:
- Mycket plugg i veckan.
- Ledigheten är över...
- Jag mår dåligt när du mår dåligt. Du sårar bara dig själv om du fortsätter, och det skär även i mig. Jag önskar och vill att jag kunde göra något, men jag känner inte riktigt att jag räcker till.




Nyare inlägg